Ellu.

Har inte uppdaterat på ganska länge nu.
Det har hänt så jävla mycket och jag vet inte ens vart jag ska börja.

Jag har varit på Metaltown och det var så jävla värt.

Något som inte är så himla roligt dock är att jag förälskat mig i halsen.

Han är så äckligt jävla grym. Jag är som en liten flicka med fjärilar i magen,

fast jag vet ju att det är lönlöst. Snubben har till och med en dotter i min ålder.. (nästan).. Ungefär som att Charlie (charlieissocoollike) har en grej för Felicia Day. För er som inte vet vem halsen är ---> Corey Taylor.

Jag menar, vem tycker inte om honom?

Har fått en ny tandläkare, han är så jävla badass, rolig, snäll och jag tycker om honom som fan. Han är ganska gammal och Iranie. Att gå till tandläkaren för mig har alltid varit väldigt likgiltigt. Varken positivt eller negativt. Väldigt neutralt. Nu för första gången ever så längtar jag tills nästa tandläkarbesök. Seriöst. Det var så jävla roligt. Nästa tid är inte förrän Juni 2010. :( Man kanske kan ringa in och boka in något tidigare?

När jag gick från tandläkaren så visade det sig att spårvagnarna inte gick, pågrund av någon olycka mellan svingeln och olskroken.
Jag bestämde därför för att gå hem. Det var ett jävligt bra beslut, det hände nämligen något häftigt påvägen hem. Jag promenerade i den varma solen och tänkte på allt mellan himmel och jord då en bil plötsligt stannar upp framför mig. Någon öppnar dörren till passagerarsätet och skriker "Maaaral!". Jag vart bländad av solen och kunde inte riktigt se, tills ett kioskparasoll skuggar mig. Jag ser någon som står mitt hjärta nära. Någon jag inte träffat på ungefär 2 år. Han har världens leende på läpparna, jag skulle kunna börja gråta, men det gör jag inte. Jag springer fram och vi kramar varandra hårt. Det finns så mycket att säga så därför säger vi nästan ingenting. Det blev ett snabbt möte, med minst 3 kramar, extrem lycka och ett nummerbyte. Jag blev så glad. Dels för att jag saknat honom så otroligt men mest för att han såg så fruktansvärt nykter ut. Mitt hjärta fylldes av lycka för hans skull och jag är imponerad. Jag är stolt över honom. Han har alltid varit den "lilla". Men jag tror det är dags för ett namnbyte. Han är för fan längre än mig nu. För att toppa det hela så var det allra första han sa det bästa man kan höra efter så lång tid.

"Oj, du är ju jätte brun!"


Nu ska jag äta något. Bai bai.

Corey Taylor in action.